Försiktighetsprincipen
I EU tillämpas försiktighetsprincipen, när det gäller RF EMF, endast genom gränsvärden som skyddar befolkningen mot överhettning. Vad RF EMF dessutom orsakar ignoreras helt och hållet. Studier visar negativa effekter redan långt under de gränsvärden som tillämpas i Europa.
I de europeiska fördragen har det uttryckligen fastställts att försiktighetsprincipen ska tillämpas inom EU:s miljöpolitik (artikel 191.2 i EUF-fördraget).
I rättspraxis från EU-domstolen (ECJ) erkänns också att försiktighetsprincipen, utöver miljölagstiftningen, är en allmän princip i unionsrätten som särskilt gäller på hälsoskyddsområdet. *1
Försiktighetsprincipen bygger på idén att, om det råder osäkerhet gällande förekomsten eller omfattningen av risker, kan skyddsåtgärder vidtas utan att man inväntar att förekomsten och allvaret av dessa risker, ska vara helt bevisade. *2
Försiktighetsprincipen är förankrad i EU-rätten och internationell rätt. Enligt artikel 191.2, första meningen i EUF-fördraget, bygger EU:s miljöpolitik på försiktighetsprincipen och principen om förebyggande åtgärder. Ny teknisk utveckling omfattas också av försiktighetsprincipen.
Försiktighetsprincipen spelar också en viktig roll i många av EU-domstolens beslut, för vilka några utvalda exempelfall anges nedan.
– Om en myndighet måste godkänna en plan eller ett projekt och det råder osäkerhet om huruvida planen eller projektet kommer att ha en negativ inverkan på ett habitat (ett område för bevarande av livsmiljöer), ålägger EU-domstolen myndigheten att tillämpa försiktighetsprincipen enligt art. 6.3 p. 2 i Habitatdirektivet 92/43/EEC. och att effektivt förhindra den negativa påverkan på bevarandeområdena som planen eller projektet orsakar. *3
– Vid godkännande av projekt, t.ex. byggande av ett kraftverk, ska godkännandemyndigheten också beakta försiktighetsprincipen när den genomför en FFH-konsekvensbedömning (Flora och Fauna Habitats-bedömning), dvs med vilka skyddsåtgärder eventuella, direkt orsakade skadliga effekter, ska förhindras eller minskas, för att säkerställa att projektet inte påverkar det skyddade området negativt. *4
– Detsamma gäller i den mån ett beslut ska fattas om undantag enligt art. 16.1 i Habitatdirektivet 92/43/EEC. Om granskningen av bästa tillgängliga vetenskapliga uppgifter visar, att det är osäkert om den gynnsamma bevarandestatusen för en population av en utrotningshotad art kan bibehållas eller återställas, trots undantaget, är medlemsstaterna enligt försiktighetsprincipen i artikel 191.2 i EUF-fördraget skyldiga att avstå från att besluta om eller genomföra en sådan undantagsförordning. *5
– Vid granskningen av planer och program finns det också en skyldighet att genomföra en konsekvensbedömning, om det inte kan uteslutas på grundval av objektiva omständigheter, att planen eller projektet i fråga kommer att ha en betydande negativ inverkan på det skyddade området. *6
– I ett förhandsavgörande om giltigheten av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 20 oktober 2009, om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av direktiven 79/117/EEG och 91/414/EEG, konstaterade EG-domstolen *7 att om det råder osäkerhet om förekomsten eller omfattningen av risker för människors hälsa, kan skyddsåtgärder vidtas utan att invänta att förekomsten och allvaret av dessa risker har kartlagts fullständigt. *8
Av denna rättspraxis följer att, om en särskild risk för 5G verkar vara tillräckligt dokumenterad på grundval av vetenskapliga uppgifter, vilket är fallet med tanke på den stora mängden kritiska vetenskapliga rapporter, kan åtminstone försiktighetsåtgärder vidtas. Försiktighetsprincipen är i slutändan ett särskilt uttryck för proportionalitetsprincipen. Enligt denna princip måste de risker som vetenskapen beskriver, vägas mot de konkreta fördelar som också är förknippade med 5G. *9 Ju allvarligare hälsokonsekvenserna är för delar av befolkningen, desto starkare restriktioner måste gälla beträffande införandet av denna nya teknik.
Med tanke på bristen på vetenskaplig kunskap om de möjliga konsekvenserna av mobiltelefonsstrålning, ger försiktighetsprincipen viktiga indikationer på vilka krav som måste uppfyllas innan en ny teknik införs.
Studier visar att en omedelbar tillämpning av försiktighetsprincipen före införandet av 5G är helt nödvändig. Baserat på det rättsliga yttrandet om 5G av advokaten Christian F. Jensen, där slutsatsen är följande:
1.2.2.1.1. Slutsats om ämnet (sid 10)
"Det finns tydlig vetenskaplig dokumentation om att radiofrekvent elektromagnetisk strålning, även under de använda gränsvärdena i Danmark, se punkt 2.1 nedan, orsakar DNA-skador hos både människor och djur. Panagopoulos (2019) dokumenterar att inte bara strålningens styrka har betydelse för den förväntade skadan. Vidare dokumenteras att resultaten även kommer att vara tillämpliga på 5G, på grund av likheterna mellan teknikerna."
1.2.2.5. Slutsats om ämnet (sid 24)
"Det förefaller vara klart och vetenskapligt väl dokumenterat att exponering för radiofrekvent elektromagnetisk strålning (även under de gränsvärden som för närvarande används i Danmark, se punkt 2.1 nedan) kan vara cancerframkallande och i detta avseende utgöra en hälsorisk för människor, som kan visa sig vara livshotande.
Lägg därtill den av Pall 2018 sammanfattade vetenskapliga dokumentationen om en rad andra typer av skador, inklusive minskad fertilitet, spontana aborter, neurologiska/neuropsykiatriska effekter osv.
Vidare måste man dra slutsatsen att barn är särskilt sårbara och att flera studier pekar på ett möjligt samband mellan exponering för radiofrekvent elektromagnetisk strålning och beteendestörningar, autism, nedsatt uppfattningsförmåga osv.".
1.2.3.1.1. Slutsats om ämnet. (sid 30 ff)
"Liksom när det gäller hälsoskador och risk för dessa för människor, förefaller det i hög grad vetenskapligt väldokumenterat att radiofrekvent elektromagnetisk strålning, även den som håller sig inom de (danska) myndigheternas riktlinjer, är respektive kan vara, skadlig för fåglars hälsa och (in extenso) deras livsmiljöer. Fåglar har en speciell egenskap, nämligen förmågan att orientera sig, delvis på grundval av en interaktion med jordens naturligt förekommande magnetfält. Den radiofrekventa elektromagnetiska strålningens effekt på fåglars biologiskt betingade förmåga att orientera sig, kan leda till att en art dör ut, även i särskilt skyddade livsmiljöer. Särskilt i denna fråga måste det dock betonas att detta för närvarande inte visats gälla 5G-frekvenser etc., även om det skulle kunna vara fallet. Det verkar som om studierna om detta för närvarande endast visar att fåglarnas biologiskt betingade orienteringssinne påverkas negativt av radiofrekvent elektromagnetisk strålning."
1.2.3.2.2.1 Slutsats om ämnet. (sid 37)
"Det verkar vara vetenskapligt väl dokumenterat att radiofrekvent elektromagnetisk strålning, även inom de gränser som fastställts av (de danska) myndigheterna, är respektive kan vara, hälsoskadlig för insekter.
Lägg därtill det särskilda villkoret att även insekternas förmåga att orientera sig delvis bygger på interaktion med naturligt förekommande fält i t.ex. de blommor som skall pollineras. Radiofrekvent elektromagnetisk strålnings effekt på den biologiskt betingade förmågan att orientera sig kan vara förödande för artens bevarande.
Vidare kan försvinnandet av insekter från ett område ha avgörande betydelse för insektsätande fåglars förmåga att överleva som art."
1.2.4.1. Slutsats om ämnet. ( sid 38)
"Det verkar vetenskapligt väl dokumenterat att radiofrekvent elektromagnetisk strålning, även när den ligger inom de gränser som fastställts av (de danska) myndigheterna, är respektive kan vara, skadlig för växter. Lägg därtill att försvinnandet av växter från ett område kan ha avgörande betydelse för överlevnaden av fåglar och insekter som arter."
1.3. Övergripande slutsats om ämnet (sid 39)
"Det är min övertygelse att det vetenskapliga forskningsmaterial som analyserats ovan, dokumenterar ett tydligt och tungt vägande orsakssamband mellan å ena sidan människors och djurs exponering för radiofrekvent elektromagnetisk strålning och å andra sidan en rad skadliga effekter samt möjliga skadliga effekter på båda grupperna, inklusive livshotande. Det finns dessutom ett väl underbyggt orsakssamband när det gäller skador på växter. Detta gäller även under de nuvarande gränsvärdena, se även punkt 2.1 nedan."
2.2.1.1.1. Slutsats om ämnet. (sid 46)
"Mot bakgrund av de vetenskapliga resultaten i punkt 1.2 ovan, kvarstår enligt min bedömning inget rimligt tvivel om att 5G-systemet är en industriteknisk verksamhet som utgör en fara för människor. Så länge de nuvarande gränsvärdena (som meddelats av den danska hälsomyndigheten, se punkt 2.1 ovan) tillämpas, kan man helt klart förvänta sig livshotande hälsotillstånd orsakade av radiofrekvent elektromagnetisk strålning vid aktivering av 5G-systemet, vilket skulle strida mot den danska statens åtaganden enligt Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, ECHR artikel 2.1, och artikel 2.2.2. Eftersom det måste förutsättas att den danska staten är väl medveten om riskerna, är det också uppenbart att den danska staten skulle ställas till ansvar i samband med 5G-systemet, senast när de livshotande hälsotillstånden uppstår."
3. Slutsats och avslutande kommentarer. (p. 64)
"Slutsatsen av detta rättsliga yttrande, är att upprättandet och aktiveringen av ett 5G-nätverk, så som det nu beskrivs, skulle strida mot gällande mänskliga och miljömässiga lagar som är inskrivna i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barnets rättigheter, EU:s förordningar samt Bern- och Bonnkonventionerna."
Tysk analys i Springer Nature Switzerland AG av Hans-Jürgen Müggenborg: Försiktighetsprincipen vid utbyggnad av 5G
1 EG-domstolen, dom v. 5 maj 1998, mål C-180/96, ECLI:EU:C:1998:192, Förenade kungariket mot kommissionen, para. 99.
2 Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) , dom från C-77/09, ECLI:EU:C:2003:431, Monsanto Agricoltura Italie u.a., Rn. 111; EuGH, Urt. v. 22. Dezember 2010, Rs. C-77/09, ECLI:EU:C:2010:803, Gowan International Trade and Services, Rn. 73.
3 EU-domstolen, dom av den 11.04.2013 - C-258/11, NVwZ-RR 2013, 505 = NuR 2013, 343 = BeckRS 2013, 80740; EU-domstolen, dom av den 15.05.2014 - C-521/12, NVwZ 2014, 931 = NuR 2014, 487 = ZUR 2014, 418 = BeckRS 2014, 80961 (punkterna 26-28).
4 EU-domstolen, dom av den 26.04.2017 - C-142/16, NuR 2017, 393 = UPR 2017, 300 = ZUR 2017, 414 = DVBl. 2017, 838 med kommentar Stüer = BeckRS 2017, 107776 - Kraftwerk Moorburg (punkterna 34 och 40).
5 EU-domstolen, dom av den 10.10.2019 - C 674/17, NVwZ 20219, 1827 = DÖV 2020, 33 = NuR 2019, 756 = ZUR 2020, 54 = BeckRS 2019, 23630 (punkt 66).
6 EU-domstolen, dom av den 07.09.2004 - C-127/02, REG I 2004, 7449 = EuZW 2004, 730 = BeckRS 2004, 75716; EU-domstolen, dom av den 17.04.2018 - C- 441/17, NVwZ 2018, 1043 = NuR 2018, 327 = ZUR 2018, 349 = BeckRS 2018, 5422.
7 EUT 2009 nr L 309, s. 1.
8 EU-domstolen, dom av den 01.10.2019 - C-616/17, NVwZ-RR 2019, 1038 = BeckRS 2019, 22830 (punkt 43).
9 Sobotta, Zur Rechtsprechung: Nyheter från försiktighetsprincipen - varje tvivel uteslutet?