Skydd för vår miljö

Förslag 13

Inkludera nedanstående tillägg i EU-handlingsplan för nollförorening:
"Waste Electrical and Electronic Equipment" (WEEE), annat avfall och miljöpåverkan från gruvdrift efter sällsynta jordartsmetaller, samt metaller som används i elektronisk utrustning.


Detaljerad förklaring

Utöver den nuvarande utbyggnaden av 5G-teknik, med enorma mängder kablar och antenner, kommer introduktionen av miljarder 5G-anslutna trådlösa enheter (kläder, blöjor, hushållsapparater, klockor, persienner) i våra dagliga liv att öka konsumism, förtida utbyte av fungerande teknik och elektroniskt avfall som är svårt att återvinna. Europeiska medborgare har inte varit involverade i de beslut som tagits för att driva på denna resursintensiva nya teknik, eller tillfrågats om det är den vägen vi vill att vårt samhälle ska gå. Enligt Århuskonventionen har EU-medborgare rätt att delta i miljöbeslutsprocesser.

Enligt Needhidasan, S., et al. Electronic waste–an emerging threat to the environment of urban India
"varje smartphone innehåller 1000+ ämnen, vart och ett med sin egen energikrävande föroreningskedja av giftiga avfallsutsläpp.”

Digitaliseringens miljöavtryck måste minskas. Miljökostnaderna för att "uppgradera" till en ny produkt eller ett nytt program, som ofta kräver en ny dator och ny kringutrustning, som var och en för med sig energiåtgång och gifter, är för höga.

Tillverkare måste prioritera säkrare kemikalier och miljöskydd framför vinst, samt produkter med inbyggd återvinning och reparerbarhet och som möjliggör enkelt och brandsäkert batteribyte.

Ett exempel: En YouTube-video använder 24-60 bilder per sekund plus ljud. En video på 30 sekunder kräver vanligtvis mer data och använder mer energi än ett foto på 3 MB. Begränsa därför användning av energikrävande videor och stora bilder till speciella tillfällen.

Citat om utsläpp av växthusgaser (GHGE):

Lotfi Belkhir och Ahmed Elmeligi, 2018 i Journal of Cleaner production Assessing ICT global emissions footprint: Trends to 2040 & recommendations, har funnit att:
"om det inte kontrolleras, skulle det relativa bidraget av IKT-växthusgaser kunna växa från ungefär 1–1,6% 2007, till att överstiga 14% av 2016 års globala växthusgaser fram till 2040, vilket står för mer än hälften av det nuvarande relativa bidraget från hela transportsektorn. Vår studie belyser också smarta telefoners bidrag och visar att 2020 skulle det ekologiska fotavtrycket från enbart smarta telefoner, överträffa det individuella bidraget från stationära datorer, bärbara datorer samt skärmar."

Katie Singer i Behind Our Screens:
"Innan dess slutanvändare sätter på en smartphone (eller någon annan dator) för första gången måste robotmaskiner designa den. Gruvarbetare måste utvinna malmer. Malmerna måste tvättas och sedan skickas till smältverk. Raffinerat material, tillverkade lösningsmedel och formad plast ska transporteras till monteringsfabriker. Förpackningar ska designas och tillverkas. Slutprodukten ska transporteras till sin slutanvändare.
Varje station i denna internationella leveranskedja
förbrukar energi och släpper ut växthusgaser (GHG) och giftigt avfall. Gruvarbetare och monteringsarbetare utsätts ofta för hälsovådliga förhållanden. Floder och sjöar förorenas av "avfall" (utsläpp från raffinering av malmer). Hav försuras av lastfartygs bunkerbränsle." Notera att många sällsynta jordartsmetaller finns nära radioaktivt material.

OECD-rapporten från 2018 Global Material Resources Outlook to 2060 erkänner digitaliseringens roll i den exponentiella ökningen av utvunna resurser (sällsynta jordartsmetaller och mineraler). Rapporten förutspår en fördubbling av den globala användningen av primära material mellan idag och 2060. Den kommer också att öka vattenföroreningar och utarmning, förstörelse av livsmiljöer, avskogning och torka, effekter på flora/fauna och människors hälsa.

"Mer än hälften av alla utsläpp av växthusgaser (GHG) är relaterade till materialhanteringsaktiviteter. Fossila bränslen och produktion av järn, stål och andra byggmaterial leder till stora energirelaterade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar. Metallutvinning och användning har ett brett spektrum av förorenande konsekvenser, inklusive toxiska effekter på människor och ekosystem. Utvinning och användning av primära (rå)material är mycket mer förorenande än sekundära (återvunna) material."

Trots pågående effektivitetsförbättringar som minskar miljöpåverkan per produktionsenhet, beräknas den globala miljöpåverkan av att använda dessa metaller mer än fördubblas, och i vissa fall till och med fyrdubblas, till 2060. Denna analys har inte räknat med effekter under användningsfasen, eftersom den är mycket produktspecifik. Generellt brukar koppar och nickel ha störst miljöpåverkan per kilo, medan järn och stål har högst absolut miljöpåverkan på grund av de stora volymer som används.

Citat från Institutet för energiforskning The Environmental Impact of Lithium Batteries 12 november 2020:

"I maj 2016 hittades döda fiskar i vattnet i Liqi-floden, där en giftig kemikalie läckte ut från Litiumgruvan Ganzizhou Rongda. Kadaver av kor och jakar hittades också flytande nedströms, döda av att ha druckit förorenat vatten. Det var den tredje incidenten på sju år på grund av en kraftig ökning av gruvdriften, inklusive verksamhet som drivs av Kinas BYD, en av världens största leverantörer av litiumjonbatterier. Efter den andra incidenten 2013 stängde tjänstemän gruvan, men fisken började åter dö när det öppnade igen i april 2016."

"Sydamerikas litiumtriangel, som täcker delar av Argentina, Bolivia och Chile, har mer än hälften av världens tillgångar av metall under sina saltslätter. Men det är också en av de torraste platserna på jorden. I Chiles Salar de Atacama, förbrukade gruvdriften 65 procent av regionens vatten, vilket har en stor inverkan på lokala bönder, till den grad att vissa samhällen måste få sitt vatten någon annanstans ifrån."

"Som i Tibet, finns det risk för att giftiga kemikalier läcker från avdunstningsbassängerna till vattenförsörjningen, inklusive saltsyra, som används vid bearbetning av litium, och avfallsprodukter som filtreras ut ur saltlaken. I Australien och Nordamerika bryts litium från sten med hjälp av kemikalier för att extrahera det till en användbar form. I Nevada fann forskare effekter på fisk så långt som 240 km nedströms från en anläggning för litiumbearbetning."

"Litiumutvinning skadar marken och orsakar luftföroreningar. I Argentinas Salar de Hombre Muerto, tror invånarna att litiumoperationer förorenat vattendrag som används av människor och boskap samt för bevattning av grödor. I Chile är landskapet fördärvat av berg av kasserat salt och kanaler fyllda av förorenat vatten med en onaturlig blå nyans. Enligt Guillermo Gonzalez, en litiumbatteriexpert från University of Chile: ‘Det här är ingen grön lösning – det är ingen lösning alls’."

"Kina är bland de fem ledande länderna med flest litiumresurser och de har köpt andelar i gruvverksamhet i Australien och Sydamerika, där de flesta av världens litiumreserver finns. Kinas Tianqi Lithium äger 51 percent av världens största litiumreserver i Australien, vilket ger bolaget en majoritetsandel. 2018 blev företaget den näst största aktieägaren i Sociedad Química y Minera – den största litiumproducenten i Chile. Ett annat kinesiskt företag, Ganfeng Lithium, har ett långsiktigt garantiavtal om att köpa all litiumråvara som producerats av Australiens Mount Marion-gruva - världens näst största, högkvalitativa litiumreserv."

Citat från artikeln “Lithium: Tibet's green energy treasure”

"Gröna transporter på en plats bör inte ske på bekostnad av miljömässiga och sociala skadeverkningar på en annan. För Tibets befolkning utgör utvinningen av litium för användning i elbussar, ett reellt hot."

"Tibetaner har inget att säga till om när det gäller Kinas litiumutvinning och de ser inga av dess fördelar. Det de har sett är föroreningar och uppbyggnad av fabriker och annan infrastruktur, i Tibets en gång så orörda landskap."

"De två huvudsakliga metoderna för att utvinna litium, är utvinning av saltlake från sjöar och gruvbrytning i fast berg, och de medför båda risker för miljömässiga och sociala skadeverkningar på grund av de giftiga kemikalier som krävs. Ganhetan industrial zone, till exempel, är välkänd bland kinesiska forskare för dess luftföroreningar, som medfört ökad förekomst av fluoros, en sjukdom som gör tänderna spröda. Höga koncentrationer av giftiga metaller i jorden har gjort det omgivande området olämpligt för jordbruk."

"Giftiga kemikalier som används av Ganzizhou Rongda Lithium i Dartsedo, i östra Tibet, har funnit sin väg till floden Lichu vid mer än ett tillfälle och dödat fiskar och boskap som tillhör samhället Minyak Lhagang. Efter en sådan läcka, i april 2016 , trotsade invånarna i Dartsedo County stora polisstyrkor, för att protestera till den lokala regeringen, vilket ledde till ett tillfälligt stopp för utvinningen."

Amit Katwala skriver i “The devastating environmental impact of technological progress” från 2019:

"En omättlig efterfrågan på koppar, litium och sällsynta jordartsmetaller som krävs för att driva konsumentelektronik- och elfordonsindustrin lämnar outplånliga ärr på vår ömtåliga planet."

"I decennier har David Maisel fotograferat platser där människor förändrar miljön så dramatiskt att påverkan kan ses från himlen. För sitt senaste projekt, Desolation Desert, tillbringade den San Francisco-baserade bildkonstnären två veckor i och runt Sydamerikas Atacama-öken, där mänsklighetens omättliga efterfrågan på koppar, litium och sällsynta jordartsmetaller för att driva konsumentelektronik- och elfordonsindustrin omformar landskapet i ett bräckligt ekosystem."

"Du kan inte bedöma den fullständiga miljöpåverkan av gruvdrift bara genom att titta på hålet som är kvar i marken. Dessa bilder visar området runt Centinela koppargruva och de enorma "avfallsdammar" som omger platsen. Efter att kopparn har separerats från berget, lämnas de oönskade materialen kvar i form av detta geggiga slam, uppsamlat i pooler omslutna av dammar som Maisel beskriver som "helt bortom förståelse". Avfall, som det kallas i branschen, kan innehålla giftiga metaller som arsenik och kvicksilver. I januari 2019 kollapsade en avfallsdamm vid en järnmalmsgruva i Brasilien och dödade minst 248 människor. I juni 2019 rymde avfallsanläggningarna vid gruvan på bilden här 154 miljoner kubikmeter avfall."

Den franske experten på ansvarsfull digital teknik och låg-teknologi, Frédéric Bordage, skriver i sin studieEnvironmental footprint of the digital world:

"Tanken med en “låg-digital” teknik är att använda robust, enkel, effektsnål och etablerad digital teknik som 2G, SMS, etc. för att möta dagliga behov. Den mesta feedback som samlats in under de senaste 10 åren, visar att detta tillvägagångssätt inte betraktas som en regression utan istället tas väl emot av användarna och det skapar ekonomiskt värde.
Radikal eco-design syftar till att samordna användningen av låg- och högteknologiska digitala resurser, för att på bästa sätt möta mänsklighetens behov samtidigt som vi avsevärt minskar vårt digitala fotavtryck. För att avsluta med ett enkelt exempel är det inte nödvändigt att ha den senaste generationens smartphone ansluten till 4G eller 5G för att komma åt väderprognoser. Ett enkelt SMS gör att prognosen kan sändas till en 2G-mobiltelefon. Å andra sidan kräver beräkning av väderprognoser användning av avancerad teknik.
Endast genom att anta denna nyktra hållning och smart koordinera låg- och högdigital teknik, kommer vi att kunna bygga en mer önskvärd digital framtid och göra den till ett effektivt verktyg för att förbättra mänsklighetens motståndskraft mot den redan pågående kollapsen."

Juridiska argument för vårt förslag är:

— Artikel 191.1, 191.3 och artikel 192.1 i EUF-fördraget ger EU behörighet att vidta åtgärder för att bevara, skydda och förbättra miljöns kvalitet. Miljöpolitik och miljölagstiftning på detta område ska bygga på försiktighetsprincipen och principen att förebyggande åtgärder bör vidtas, i enlighet med artikel 191.2 andra stycket och artikel 192.1 i EUF-fördraget. I enlighet med artikel 191.3 i EUF-fördraget ska EU, när den utarbetar sin politik och sin miljölagstiftning, ta hänsyn till tillgängliga vetenskapliga och tekniska data.

— (Compassion in world farming)
Eftersom djur är kännande varelser föreskrivs i artikel 13 i EUF-fördraget att "vid utformningen och genomförandet av unionens politik för jordbruk, fiske, transport, inre marknad, forskning och teknisk utveckling samt rymden ska unionen ta full hänsyn till djurens krav för välbefinnande”.
EU-kommissionen förklarar att
"Detta sätter djurens välfärd på lika villkor med andra nyckelprinciper som nämns i samma titel, dvs främjande av jämställdhet, garanti för socialt skydd, skydd av människors hälsa, bekämpning av diskriminering, främjande av hållbar utveckling, säkerställande av konsumentskydd och skyddet av personuppgifter”. Denna bestämmelse är viktig i två avseenden:

* den erkänner djur som "kännande varelser"; och

* det kräver att Unionen och dess medlemsstater, när de (a) utformar och (b) genomför Unionens politik inom vissa nyckelområden, tar "full hänsyn till djurens krav för välbefinnande"

— Artikel 21 (f) EU-fördraget:
"bidra till att utveckla internationella åtgärder för att bevara och förbättra miljöns kvalitet och hållbar förvaltning av globala naturresurser, för att säkerställa en hållbar utveckling"

— Artikel 3 i EU-fördraget, där
"Unionen ska upprätta en inre marknad. Den ska verka för en hållbar utveckling av Europa baserad på balanserad ekonomisk tillväxt och prisstabilitet, en mycket konkurrenskraftig social marknadsekonomi, som syftar till full sysselsättning och sociala framsteg, och en hög nivå av skydd och förbättring av miljöns kvalitet. Det ska främja vetenskapliga och tekniska framsteg."

— Artikel 35 i den gemensamma referensramen, CFR, Hälso- och sjukvård: "En hög hälsoskyddsnivå för människor ska säkerställas vid utformningen och genomförandet av all Unionens politik och verksamhet."

— Artikel 37 i den gemensamma referensramen, CFR, Miljöskydd:
"En hög miljöskyddsnivå och förbättring av miljökvaliteten måste integreras i unionens politik och säkerställas i enlighet med principen om hållbar utveckling."

— Enligt Århuskonventionen har EU-medborgare rätt att se till att senaste vetenskapliga data beaktas, när EU antar politik för att skydda miljön. Medborgare har rätt att få tillgång till miljöinformation, att allmänhetens får deltaga i miljöbeslutsprocesser samt tillgång till rättslig prövning.

— Enligt Förslag till förordning om revision av Århus-förordningen
"EU-institutionerna måste engagera sig tillsammans med allmänheten om Europas Gröna Giv ska nå framgång och leda till varaktig förändring. Allmänheten är, och bör förbli, en drivande kraft i övergången och bör få medel att aktivt engagera sig i att utveckla och implementera nya policyer.”

Habitatdirektivet

Fågeldirektivet

weee
WEEE-skulptur i Belfast, av Colin H McKnight, gjord av gamla elektriska produkter och avsedd att lyfta fram "Waste Electronic and Electrical Equipment".
© 2024 Europeans for safe connections.