Problem

Förstör vår miljö

11. Varför har ingen utvärdering av 5Gs effekter på miljön gjorts?

Eftersom konsekvenserna av digitaliseringen är undantagna från krav på miljöbedömning enligt EU-lagstiftningen.

Medlemsländerna har befogenhet och skyldighet att genomföra miljöbedömningar kopplat till det som benämns "projekt".

De olika olika utvecklingsförloppen på miljöområdet blir därmed föremål för lokala konsekvensbedömningar, utom när det gäller exponering av miljön för farlig radiofrekvent strålning och digitaliseringens konsekvenser. Och det eftersom det sistnämnda inte kallas för ett "projekt". Inte heller 5G-utbyggnaden kallas officiellt för ett projekt.

Att begreppet "projekt" inte används kopplat till den allmänna utbyggnaden av infrastruktur för telekommunikation, har uppenbarligen gjort det möjligt att bygga ut 5G-nät i Europa, utan att inledande hälso- och miljökonsekvensbedömningar gjorts.

Medlemsländerna kan inte fullgöra sin skyldighet att skydda miljön mot sådan exponering, trots att de enligt nationell lagstiftning är skyldiga att garantera en hälsosam och säker miljö för de människor som bor där. På det här sättet åsidosätts de lokala miljölagarna och telekomindustrin kan sätta upp vilken typ av utrustning som helst, oavsett hur skadlig den än är för miljön.

LÖSNING:


12. Hur är det med den enorma elförbrukningen?

Den digitala ekonomins miljömässiga fotavtryck är långt ifrån någon lösning på klimatförändringarna, utan skulle däremot försämras radikalt genom 5G.

5G är "en energislukare" och kan långt ifrån bli en lösning på klimatförändringarna. Tvärtom så kommer det digitala ekologiska fotavtrycket att nå sin kulmen genom 5G.

Enligt branschrapporter kommer energiförbrukningen från trådlösa apparater och nätverk att öka exponentiellt. Energiförbrukningen för trådlös teknik kommer att öka med 160 procent fram till 2030 och 5G kommer att öka de globala koldioxidutsläppen med ungefär 250 megaton.

Enligt The Shift Project: "Energiförbrukningen för informations- och kommunikationsteknik (IKT) ökar med 9 procent per år. Det är samtidigt möjligt att begränsa den här ökningen till 1,5 procent per år genom att övergå till mer sunda digitala arbetssätt. Den digitala omställningen, på det sätt den nu genomförs, ökar nu på den globala uppvärmningen istället för att förhindra densamma. Det är därför bråttom att vidta åtgärder."

Digitaliseringens miljöavtryck har ökat enormt och kommer att fortsätta att öka. Det har till exempel skett en kraftig ökning när det gäller att strömma filmer i hög upplösning. Ultra HD kräver tio gånger mer data än HD-upplösning och med mer data krävs mer energi.

LÖSNING:


13. Hur är det med det enorma slöseriet med råvaror?

Varenda mobiltelefon innehåller fler än 1 000 ämnen...

... där varje mobiltelefon har sin egen energiintensiva leveranskedja, vilken genererar giftigt avfall som i sin tur utgör ett hot mot miljön.

Förutom den nuvarande utbyggnaden av 5G-tekniken, med enorma mängder av kablar och antenner, kommer införandet av miljarder 5G-anslutna trådlösa apparater (som hushållsapparater, klockor, kläder, blöjor, persienner) i vårt dagliga liv att öka konsumtionshetsen, föråldringen av befintlig teknik samt öka mängderna av elektroniskt avfall; ett avfall som är svårt att återvinna.

De miljömässiga påfrestningarna och kostnaderna för att "uppgradera" till en ny enhet eller ett nytt program är extremt höga, eftersom det ofta i sin tur kräver en ny dator och ny kringutrustning, med sina respektive energiavtryck och utsläpp av giftiga ämnen.

I OECD:s rapport Global Material Resources Outlook to 2060 från 2018, redovisas digitaliseringens roll kopplad till den exponentiella ökningen av utvunna resurser (sällsynta jordartsmetaller och metaller). Rapporten förutspår en fördubbling av den globala användningen av primära råvaror mellan idag och 2060. Digitaliseringen förutspås i rapporten också leda till en ökning av vattenföroreningar samt utarmning av sjöar och vattendrag, förstörda livsmiljöer, avskogning och torka, påverkan på flora och fauna samt påverkan på människors hälsa.

LÖSNING:


14. Varför beaktas inte resurs- och energislöseri?

Eftersom trådlösa elektroniska apparater inte omfattas av det nuvarande Ekodesigndirektivet...

... som kräver att tillverkare av energiförbrukande produkter, redan på konstruktionsstadiet skall vara skyldiga att minska produkternas energiförbrukning och andra negativa miljöeffekter.

I Ekodesigndirektivet 2009/125/EG, fastställs krav på miljörelaterad utformning av "energirelaterade produkter" (ErP) för 40 produkter, vilket inte omfattar elektronisk utrustning som används för digitalisering.

Direktivets främsta mål är att minska energianvändningen, men det syftar också till att ta hänsyn till andra miljöfaktorersom materialanvändning, vattenförbrukning, förorenande utsläpp, avfallsfrågor och återvinningsbarhet.

Lanseringen av 5G förväntas medföra en enorm mängd nya sammankopplade enheter på marknaden, varav de flesta kommer att ersätta sina föregångare. Därmed får kretsloppet, att köpa nytt och göra sig av med gammalt, en rejäl skjuts framåt. I stället för att minska miljöpåverkan och spara energi uppstår en helt ny industri som producerar tusentals satelliter, nya generationer av en explosionsartad mängd antenner och elektroniska apparater som hundratals miljoner mobiltelefoner, surfplattor och så vidare. Tekniken byggs även ut i haven, under benämningen Internet of underwater Things (IuT).

LÖSNING:


15. Klassificerar EU trådlös teknik som en förorening?

Nej, men försäkringsbolagen gör det.

EU definierar en förorening som: "ett ämne, eller en grupp av ämnen, som kan vara skadligt för miljön eller människors hälsa på grund av sina egenskaper och sitt utsläpp i miljön". Därefter presenteras en förteckning över 91 föroreningar.

Radiofrekventa elektromagnetiska fält (RF EMF), finns dock inte med på denna lista, trots att många forskare anser att det är en förorening.

Det är oacceptabelt att EU inte klassificerar RF EMF som en förorening, medan försäkringsbolagen, som inte vill försäkra sig mot vissa skador i samband med föroreningar, tydligt definierar RF EMF som föroreningar:

"Med föroreningar menas:
Alla fasta, flytande, gasformiga eller termiska irriterande eller förorenande ämnen, inklusive rök, ångor, sot, avgaser, syra, alkaliska ämnen, kemikalier, artificiellt framkallade elektriska fält, magnetfält, elektromagnetiska fält, ljudvågor, mikrovågor samt all artificiellt framkallad joniserande eller icke-joniserande strålning och avfall. Avfall omfattar material som ska återanvändas, rekonditioneras eller återvinnas."
(AT&T Mobile Insurance)

LÖSNING:


16. Hur kommer 5G att påverka ekosystemen?

Ingen vet, eftersom 5G-teknikens inverkan på levande ekosystem inte kartläggs.

Hundratals expertgranskade vetenskapliga studier visar tydligt att radiofrekventa elektromagnetiska fält (RF EMF) orsakar biologiska effekter, vid nivåer långt under nuvarande gränsvärden.

Exponeringsnivåerna för RF EMF har ökat från extremt låga naturliga nivåer, med ungefär 1018 gånger, alltså mer än en miljon miljarder gånger.

Utan övervakning står vi inför följande problem:

  • Utbyggnaden av 5G kommer att strida mot gällande miljölagar (Habitat- och Fågeldirektivet) i EU:s förordningar, samt Bern- och Bonnkonventionerna som skyddar naturliga livsmiljöer och migrerande arter.
  • Den biologiska mångfalden kommer att fortsätta minska. En nedgång med mer än 75 % under 27 år av den totala biomassan av flygande insekter i skyddade områden, kan endast orsakas av andra föroreningar än de som redan har undersökts.
  • Insekter är anpassade till jordens naturliga elektromagnetiska fält, och om de utsätts för de kraftiga konstgjorda fälten från mobiltelefoni, får det allvarliga konsekvenser. Forskningsresultaten visar att bikoloniernas storlek, arbetarbinas kapacitet, polleninsamling, honungsproduktion, orienteringsförmåga och binas immunförsvar, försvagas under påverkan av mobiltelefonin.

LÖSNING:

Ingen vet, eftersom 5G-teknikens inverkan på levande ekosystem inte kartläggs.


17. Vad är faran med satelliter?

Det har inte gjorts någon riskbedömning av rymdskrot och raketavgaser.

De jordnära satelliterna har kort livslängd, efter fem år måste de tas ur omloppsbanan och brinna i atmosfären där de skadar ozonskiktet under förbränningen.

Satelliterna har också en viss felprocent. En felprocent på ungefär 2,5 % är inte så illa i den här branschen, men om den siffran håller i sig för SpaceX:s Starlink-flotta kan det leda till mer än 1 000 förlorade satelliter.

Det finns för närvarande cirka 7 000 ton rymdskrot i omloppsbana nära jorden (och ytterligare 3 000 ton aktiva rymdfarkoster).

ASTRIAGraph, ett ramverk som möjliggör övervakning, bedömning och verifiering av rymdaktörers agerande, har utvecklat en interaktiv karta över objekten runt jorden där man kan visa skrotet.

LÖSNING:

Astronomer larmar om ljusföroreningar och radiostörningar.

Antalet konstgjorda objekt i jordens omloppsbana begränsar redan allvarligt astronomiska observationer, inte bara i det optiska utan också i radiospektrat. Om några år kan mängden oönskat ljus som sprids i atmosfären öka den totala ljusstyrkan på natthimlen med mer än 10 % över den naturliga nivån.

Satelliternas ljusstyrka är mycket intensiv för känsliga astronomiska instrument. Europeiska sydobservatoriet (ESO) har publicerat simuleringar av satelliters inverkan på optiska instrument.

Sist men inte minst stör de den naturliga vyn över natthimlen, vilket utgör ett ytterst viktigt natur- och kulturarv för mänskligheten .

LÖSNING:

Det har inte gjorts någon riskbedömning av radiofrekvent strålning.

Satelliterna avger strålning i radiofrekvensspektrumet (3-30 GHz). Läs mer i vår EU-bloggartikel.

På marknivå kommer strålningen från satelliterna att vara ganska låg, men även mycket låg strålning har biologiska effekter på levande organismer. Och med en så omfattande täckning av satelliter kommer det inte längre att finnas platser på jorden utan artificiell strålning i radiospektrat.

Även om Internationella Telekomunionen övervakar trådlösa frekvenser finns det inget internationellt organ som har befogenhet att reglera satellituppskjutningar. Forskarna i SATCON1-rapporten är oroliga för de 100 000 eller fler LEO-satelliter som många företag och regeringar föreslår, ska placeras ut.

LÖSNING


18. Omloppsbanor i rymden i - en resurs för fritt utnyttjande?

Enligt lagen betraktas inte rymden som en del av miljön, och därför finns inga begränsningar.

Rymden betraktas som en naturresurs, "det nya guldet", som ska utnyttjas till det yttersta på samma sätt som mänskligheten har gjort med andra resurser, med katastrofala följder för miljön. Den europeiska rymdverksamheten bedöms inte med avseende på dess miljöpåverkan, trots att mänsklig verksamhet i rymden har en enorm inverkan på miljön på jorden och utgör ett stort hot, vilket framgår av vår EU-bloggartikel.

År 2020 uppmanade den brittiska regeringen FN att inleda internationella diskussioner, för att komma överens om hur länder ska agera ansvarsfullt i rymden och 2021 uppmanade den nya chefen för Europeiska rymdorganisationen de europeiska ledarna att gripa in och samverka för att förhindra att Elon Musk, vd för SpaceX, förvandlar rymdekonomin till sin privata lekplats.

Inom den europeiska rymdpolitiken tas idag ingen större hänsyn till rymdverksamhetens miljökonsekvenser. Rymden betraktas bara som ytterligare en naturresurs för fritt utnyttjande i en "kapplöpning" mot andra geostrategiska och ekonomiska intressen.

Den europeiska rymdpolitiken tar nu föga hänsyn till rymdverksamhetens miljökonsekvenser. Rymden betraktas bara som ytterligare en naturresurs för fritt utnyttjande i en "kapplöpning" med andra geostrategiska och ekonomiska intressen.

LÖSNING:


protect environment
Foto: [M]: Hedi Xandt; SABarton / Getty Images / DER SPIEGEL
© 2022 Europeans for safe connections.